the end of an era
dan före dan före dan före dopparedan.
Jag har varit rätt dålig på att skriva här varje dag, sämre än jag trodde. ska försöka bättra mig. de senaste dagarna har gått åt till umgänge med vänner, nyårsklänningsjakt och jobb. i tisdags lyckades jag till slut hitta en cocktailklänning till new years eve som dög. 800 fick jag ge, men det var ju verkligen överkomligt in comparing to klänningen jag egentligen ville ha som gick på 2000.
har varit på topphumör de senaste dagarna, förutom att jag saknat fredrik sjukt mycket, vilken var längesen. så det har varit rätt jobbigt faktiskt, men nu kommer han hem ikväll. dock ska han ju inte sova här. vilket jag är lite ledsen över. men killar? när förstår vi oss någonsin på dem? han skulle i alla fall komma förbi och pussa lite på mig snart innan han for hem.
imorgon tänker jag sluta tidigt på jobbet. sen ska jag in till stan och fika med Mattelias på City, och sedan ska jag leta pumps & kuvertväska till nyår. Fick förresten väldigt mycket mer i lön än jag väntat mig, och det är ju aldrig fel. annars har det varit en rätt kass dag, var så less efter jobbet så jag grät en skvätt helt utan anledning. var väl trött och hungrig kanske.
förhållanden. jag har tänkt en hel del på det sistone, since it seems everybody around me are fighting and breaking up. vi går in i dem, och vi går ut ur dem. somliga ses som vinnare, andra som förlorare. men är vi egentligen någonsin förlorare när ett förhållande tar slut? även om det är vi själva som blir lämnade. först känns det nog alltid så. men jag har åtminstone alltid efter en tid, när jag fått tillräcklig med distans till det som var, insett att det var for the better att det blev som det blev. och jag har verkligen lärt mig något av alla förhållanden jag varit i, både om mig själv och om förhållanden i allmänhet. cause i believe you can't appreciate real love 'til you've been burned. och det har jag blivit.. kanske är det därför jag inte förrens nu lyckats hitta någon som jag älskar och som älskar mig tillbaka, och fått det att fungera.
kärleken är komplicerad. man vet aldrig hur det kommer att sluta. ändå vägrar jag sluta hoppas att det finns en kärlek där ute, som är så stark att ingen kan komma emellan. och är det under någon tid mirakel kan ske, så är det under jul och nyår. dan, före dan, före dan, före dopparedan...