Välkommen in ljuva november

En händelselös helg har passerat. Skulle kanske kunna skylla på dåligt med pengar eller ren November-depp. Satt på Wayne's igår i över 3 timmar. Dom första 2 timmarna satt jag och fikade själv. Utan dator. Utan anteckningsblock eller tidning. Utan någonting att liksom gömma mig bakom. Och funderade och funderade. Ältade rent ut sagt. Till sist kom N till min undsättning och gav mig lite uppmuntran. Ändå kan jag inte hjälpa att känna det litegrand som om jag gått och blivit en sån som jag aldrig ville bli. Färglös, ja, nästan genomskinlig. Det gick så fort att jag inte riktigt hunnit se det förrens nu. Hur gick det  till?



After a lot of dwelling forth and back I can't help but wondering; Have I become just another tool in the toolbox?



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback